Energieffektivisering med positiv bieffekt

2014-04-04

Det primära syftet med renoveringen var en rejäl energieffektivisering. På köpet fick de boende i Magistratshagen i Linköping även ett mycket bättre inomhusklimat.

Doktorand Linn Liu på avdelningen för Energisystem vid Linköpings Universitet framhåller det förbättrade inomhusklimatet som en ofta bortglömd effekt i kalkylerna inför renoveringar av äldre fastigheter till moderna lågenergihus.

– Att även inomhusmiljön blir bättre i samband med energieffektivisering är en bieffekt som i sin tur kan bidra till positiva hälsoeffekter. Energieffektiva åtgärder är mest lönsamma när de utförs samtidigt som en byggnad ska genomgå en totalrenovering. Men sådana renoveringar sker sällan – större renoveringar bör planeras med ett intervall på 40 år, säger hon.

Tydliga effekter

För några år sedan gjorde hon, tillsammans med doktorandkollegorna Josefin Thoresson och Anna Kuller, en studie inom sitt forskningsområde kring just effekterna vid renovering till lågenergihus. Utgångspunkt för studien var renoveringen av det första av totalt sex likadana punkthus med 20 lägenheter i området Magistratshagen i Linköping.

I samband med att fastigheten, från 1980, renoverades satsade det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden även på energieffektivisering genom tilläggsisolering, tätare byggkonstruktioner och nya energisnålare fönster samt byte av ventilation till FTX.

De mätningar som gjordes efter renoveringen visade att energianvändningen halverades från 140 kWh/m2 samtidigt som inomhusklimatet blev bättre.

– Genom de modeller av fastigheten som jag har byggt i ett speciellt program för att mäta energianvändningen, såg jag även tydliga effekter på inomhusklimatet, berättar Linn.

Jämnare inneklimat

Studien omfattade också en enkätundersökning med hyresgästerna i såväl den renoverade fastigheten som de övriga fastigheter som inte hade renoverats. Jämnare inomhusklimat, mindre drag från fönster och dörrar och mindre störande ljud var några av de positiva effekterna som hyresgästerna i den renoverade fastigheten framhöll.

– För de boende var det framför allt klimatet och miljön inomhus som var den största förändringen efter renoveringen, säger Linn som genom resultatet av studierna kan konstatera att just ventilationen med FTX i den renoverade fastigheten i stor utsträckning har bidragit till både energieffektivisering och bättre inomhusklimat.

– De typiska symtomen hos hyresgästerna i de orenoverade fastigheterna – bland annat lätt huvudvärk, irritation i ögon och hosta – försvann helt och hållet hos hyresgästerna i den renoverade fastigheten, enligt enkätundersökningen.

Samtidigt upplevde hyresgästerna i den renoverade fastigheten fortsatt torr luft och hög inomhustemperatur under soliga sommardagar.

Enda lösningen

För Stångåstaden var det främsta syftet med renoveringen av fastigheten i Magistratshagen att göra en omfattande energieffektivisering. Lars-Göran Wirsén är chef för fastighetsförädling hos Stångåstaden och han framhåller ventilationssystemet med FTX som en viktig del i projektet för att kunna uppnå detta.

– I den mån det är möjligt använder vi alltid FTX vid större ombyggnationer. Det är dock en lösning som kräver stora åtgärder i form av nya ventilationskanaler och liknande som inte passar överallt. Det är både ekonomiska och praktiska förutsättningar som styr, säger han.

Förutom att FTX ger den största energibesparingen betonar Lars-Göran Wirsén även hälsoaspekten. Inte minst i de lite äldre fastigheterna med förekomst av radon.

– Då är FTX den enda lösningen för att kunna nå de gränsvärden som gäller, säger han.

Idag är ytterligare två av punkthusen i Magistratshagen renoverade och har energieffektiviserats enligt samma princip som det första huset. De övriga tre fastigheterna i området är på gång att renoveras.

Text: Mikael Bergkvist