Ventilationen blev lidande – nu får vi betala priset

Hälsoeffekterna glömdes bort när det skulle byggas energieffektivt. Ungefär 1,2 miljoner vuxna svenska uppger att de har besvär och symtom orsakade av inomhusmiljön.

– Inneluften är undermålig i både bostäder och på skolor, säger professor Berndt Stenberg och menar att ventilationen fått stryka på foten i jakten på att bygga så energieffektiva hus som möjligt. Och nu är det hög tid att politikerna tar problemet på allvar.

Enligt Boverket skulle det kosta närmare 100 miljarder kronor att enbart åtgärda fuktskadorna som finns i småhus.

– Men samtidigt måste vi jämföra det med vilka konsekvenser den dåliga luften får för hela samhällsekonomin. Vi i Sverige har inga beräkningar, men i vårt grannland Finland kostar fukt- och mögelskador årligen social- och sjukvården närmare 1,7 miljarder svenska kronor. Och Finland är ett mindre land än Sverige, säger Berndt Stenberg, professor i dermatologi och venereologi vid Umeå Universitet, och som forskar om arbets- och miljörelaterade sjukdomar.

Ursprung i energikrisen

Det finns ingen historisk jämförelse som säger att luftkvaliteten var bättre förr i landet. Men husen som byggdes före 1970-talet var möjligen bättre ventilerade eftersom det inte låg så stort fokus på isolering och energieffektivitet.

– Vi ska naturligtvis bygga energieffektivt, men inte på bekostnad av att luftkvaliteten åsidosätts. Vi tillbringar trots allt 90 procent av vår tid inomhus och då borde det vara självklart att vi ska må bra av luften vi andas, betonar professor Stenberg.

Det var när energikriserna kom i början av 70-talet som det också kom direktiv om att bygga så energieffektivt som möjligt. Husen blev välisolerade, men samtidigt sämre ventilerade. Flera bostadsområden i det så kallade miljonprogrammet byggdes under den här tiden, och dessa har i dag mycket dålig inneluft.

Sämre skolresultat

Bland de värst utsatta är dock skolelever och skolpersonal. Enligt en studie av Boverket och Energimyndigheten har fyra av tio skolor fuktskador och lika många underkänns i den obligatoriska ventilationskontrollen. Dålig inomhusluft har en negativ inverkan på elevers läsförståelse och förmåga att lösa matematiska problem.

– I de internationella PISA-testen har svenska elever presterat allt sämre under senare år. Förutom att prata om mer lärarresurser och andra skolformer, borde skolpolitikerna även intressera sig för inomhusmiljön, säger Berndt Stenberg.

Han tycker läget med inomhusluften i svenska bostäder och skolor är prekärt och att det är hög tid att ansvariga politiker tar dessa på allvar.

Missa inte tåget

Ett flertal bostäder i miljonprogrammet står nu inför omfattande renoveringar.

– När vi nu renoverar och bygger nytt har vi chansen att göra rätt genom att välja material som ger ifrån sig lite kemiska emissioner och förstärka ventilationen så att det blir bra luftgenomströmning. Hur bra vi än bygger, är det ofrånkomligt att vi måste använda material med kemikalier och det kommer alltid att stanna kvar viss fukt i byggkonstruktionen. Med rätt ventilation behöver det dock inte bli ett problem. Missar vi tåget nu, ja då dröjer det årtionden innan nästa större renovering av byggbeståndet. Ur ett hälso- perspektiv är inomhusluften en av de enskilt största och viktigaste miljöfrågorna, betonar Berndt Stenberg.

FAKTA om inneluft i svenska bostäder & skolor

• Barn och vuxna tillbringar i snitt mer än 21 av dygnets 24 timmar inomhus.
• 700 fall av astma hos fyraåringar kan varje år knytas till fuktproblem i bostaden.
• 1,2 miljoner vuxna relaterar olika besvär och symtom till inomhusmiljön.
• Boverkets och Energimyndighetens studie visar att fyra av tio svenska skolor har fuktskador och lika många underkänns i den obligatoriska ventilationskontrollen.
• En tredjedel av personalen på landets skolor upplever att de har problem med damm, smuts och dålig luft.
• Antalet anmälda skador på grund av brister i inomhusmiljön har ökat de senaste åren enligt Arbetsmiljöverket.
• Tre av tio svenska små – och flerbostadshus har fukt- och mögelskador som påverkar inomhusmiljön.
• Enligt Boverkets beräkningar skulle det kosta 100 miljarder kronor att bara åtgärda fuktskadorna i svenska småhus.

Text: Mikael Svensson