Totalt:
Läckande ventilationskanaler – ett omfattande problem i äldre fastigheter
2016-04-06Värmeåtervinning ur ventilationsluften är en viktig åtgärd för att minska energianvändningen i befintliga flerbostadshus, och även en viktig åtgärd för att nå de nationella klimatmålen. I det svenska flerbostadshusbeståndet är över 50 procent av husen byggda mellan åren 1940 och 1970. Det stora flertalet av dessa antas ha problem med läckande kanaler och står samtidigt idag inför omfattande renoveringar. För att värmeåtervinningen ska fungera optimalt och energieffektivt krävs täta ventilationskanaler med låga tryckfall.
På uppdrag av BeBo, Energimyndighetens beställarorganisation för bostäder, har Katarina Westerbjörk, WSP, inventerat marknaden för tätning av ventilationskanaler. Enligt henne är många fastighetsägare medvetna om att deras ventilationskanaler är otäta. Många vet dock inte vilka nackdelar otäta kanaler innebär, och hur man åtgärdar problemet.
– Läckande ventilationskanaler är ett vanligt problem och vi måste höja kunskapen i branschen och få till en bättre kommunikation mellan beställare och leverantörer, säger hon. Många leverantörer har kommit långt i teknikutvecklingen, tillägger hon.
Flera metoder
Det är främst plåt- och betongkanaler på vind samt vertikala kanaler i tegel, betong eller eternit som läcker. Tätning är mest aktuellt för de vertikala kanalerna som är svåråtkomliga att byta. Kanaler på kallvind är oftast enklare och billigare att byta mot nya kanaler.
– Det finns flera olika metoder för att täta murade kanaler. Vanligast är glidgjutning med murbruk, böjbara insatsrör av metall eller kompositmaterial samt tätning med tätningsmassa, berättar Katarina Westerbjörk.
Också på uppdrag av BeBo utvärderade Åsa Wahlström, CIT Energy Management, 2014 installationen av värmeåtervinningssystem i ett antal hyresfastigheter i miljonprogrammet. I rapporten pekas läckande ventilationskanaler ut som ett problem för att få fullgod effekt vid nyinstallation av FTX-system i äldre fastigheter.
– Tätning av gamla kanaler visade sig vara väldigt viktigt. De hus där kanalerna tätades fick ett klart bättre resultat, säger hon.
Lätt hitta plats för komponenter
Demonstrationsprojekten visar också att det är möjligt att hitta plats för kanaldragningar, aggregat och andra komponenter som behövs för värmeåtervinningssystem utan bygga nya utrymmen som fläktrum. Det har tidigare setts som ett starkt hinder mot värmeåtervinning. Installation av nya ventilationskanaler innanför lägenheterna kan också göras med relativt begränsade ingrepp, dessutom på kort tid. Störningarna för hyresgästerna blir därmed begränsad.
Det kommunala fastighetsbolaget Svenska Bostäder har använt relining med kompositmaterial vid renovering av ventilationen och Harald Liebler, driftledare energi, berättar att de har goda erfarenheter av metoden som de använt för att täta läckande murade kanaler. Hittills har bostadsföretaget renlinat otäta kanaler i två fastigheter i beståndet, ytterligare en fastighet är på gång att tätas.
– Relining är en snabb och smidig metod för tätning och vi har fått bra flöden i fastigheterna efteråt. Det man kanske ska tillägga är att relining än så länge är en ganska dyr metod, säger han.
Kunskapsnivån behöver höjas
Katarina Westerbjörk, WSP, anser att det är hög tid att ta fram råd på vilka tätningsmetoder som är lämpliga. Hon har därför ansökt om medel för att genomföra ett projekt för Metod- och teknikutveckling. Projektet syftar till att sprida kunskap i beställarledet om befintliga tätningsmetoder och hur man på bästa sätt tätar olika typer av kanaler, samt ta fram en konsekvensbeskrivning av vad läckande kanaler innebär för energiprestandan. Målet med projektet är att höja kunskapsnivån om tätningsmetoder och ta fram ytterligare beskrivningar och instruktioner om kanaltätning och de olika metoderna som finns tillgängliga.
– Tätning av ventilationskanaler är viktig del för att få en bra effekt av FTX-lösningar i det gamla fastighetsbeståndet, säger hon.
Text: Mats Åsman
Denna artikel fanns med i Svensk Ventilations tidning AER Nr 1/2016