Vad har jag för ventilation?

Visste du att luft är ett viktigt livsmedel? Under ett dygn behöver en vuxen människa 15 kg luft, 3 kg vatten och 1 kg mat. Eftersom vi människor spenderar över 90 % av vår livstid inomhus, ställer det höga krav på luften.

För att få bra luft inomhus behövs bra ventilation. Tyvärr är det bara 50 % av flerbostadshusen och hela 78 % av småhusen som klarar kraven på luftomsättning. Ventilationen har en huvuduppgift; att föra bort dålig, förorenad luft och tillföra ny, ren luft. Vi behöver byta ut luften i våra hem eftersom den snabbt blir förorenad – och då pratar vi inte bara om de föroreningar som kommer utifrån.

Om inomhusluften innehåller föroreningar, andas vi in dem i våra kroppar och det kan påverka vår hälsa. Föroreningar inomhus kommer bland annat från rengöringsmedel, möbler eller hushållsmaskiner.

I ditt hem har du därför ett ventilationssystem, vars uppgift är att se till att du får andas ren luft. Beroende på om du bor i ett flerbostadshus eller småhus (ex. en villa) skiljer sig ventilationssystemen. Här kan du ta reda på vilket system du har!

Här kan du se en film som beskriver s-system, f-system och FTX-system

Självdrag (s-system)

Ett hus med självdrag fungerar såhär:

  • Varm luft stiger uppåt i huset och försvinner via luftkanaler
  • Tack vare det skapas det undertryck i byggnaden
  • Genom undertrycket sugs ny luft in utifrån via uteluftsdon, vädringsfönster eller otätheter i byggnaden

Självdrag är ett vanligt men inte speciellt välfungerande system. Det fungerar bäst när det är kallt ute, men kan då också upplevas som problematiskt eftersom det kan bli kallt och dragigt. Självdrag är nämligen vanligast i bostäder byggda innan 1960, då luften ofta gick genom uppvärmda skorstenar. När det inte eldas i pannan eller spisen så kallnar skorstenen och självdraget blir sämre – eller fungerar inte alls.

Ju större temperaturskillnader det är mellan ute- och inneluften, desto större luftmängder omsätts. På sommaren, när temperaturskillnaden är liten eller ingen alls, blir det därför ingen ventilation. Tilluftsventiler (ex. sådana som sitter ovan eller under fönstret) kan även släppa in mycket ljud, som exempelvis buller. Självdrag är inte heller energieffektivt, eftersom den kalla luften som kommer in måste värmas upp. Det ger höga uppvärmningskostnader.

Hur vet jag om jag har självdrag hemma?

Hus byggda innan 1960-talet har oftast självdrag. Har du frånluftsgaller i köket, våtutrymmen (ex. badrum) och sovrummet har du sannolikt självdrag. Du kan även ha luftintag, t.ex. borrade hål eller ventiler i fönsterkarmar eller lister.

Om dörrar och fönster har tätats, och väggarna fått ny isolering, har förmodligen ventilationen försämrats.

Frånluftssystem och FX – fläktstyrd frånluft (f-system)

Fläktstyrd frånluft, som brukar kallas f-system, fungerar såhär:

  • Luften sugs ut från bostaden med hjälp av fläktar.
  • Frånluften (luften som sugs ut) går via ventiler placerade i kök, badrum/toalett och tvättstugan.
  • Fläktens undertryck suger in ny luft genom uteluftsdon, vädringsfönster och otätheter.

Luften tas vanligtvis in som i ett självdragssystem, alltså genom uteluftsdon, vädringsfönster och otätheter i byggnaden.

Fläktstyrd frånluft ger samma ventilation oavsett väder. Ett problem med fläktstyrd frånluft är dock att den påverkas av öppna fönster. Sover du exempelvis med öppet fönster i ett sovrum, sätter du ventilationen ur spel och orsakar att ett annat sovrum med stängt fönster får sämre luftkvalitet.

FX – fläktstyrd frånluft med återvinning

Vid FX är är systemet kompletterat med en värmepump som kyler frånluften och återvinner värmen. Det kallas ibland frånluftsvärmepump (FVP). Den återvunna värmen kan till exempel användas för att göra varmvatten och värme. Det blir bäst resultat om den bara används till värmning.

Hur vet jag om jag har f-system hemma?

Har du luftintag i ytterväggarna, som t.ex. borrade hål eller ventiler i fönsterkarmar eller lister? Då kan du ha fläktstyrd frånluft. Till skillnad från självdrag så finns det fläktar någonstans i byggnaden, oftast på vinden eller taket.

Fläktstyrd från- och tilluft med återvinning (FTX-system)

Fläktstyrd från- och tilluft med återvinning, så kallat FTX-system, fungerar såhär:

  • En fläkt för in luft i bostaden, medan en annan transporterar ut den.
  • Den varma luften som ska ut (frånluften) passerar en återvinnare. Där överförs värmen till den kalla uteluften och värmer upp den innan den förs in i rummen.

Eftersom fläktar styr både till- och frånluften, innebär FTX full kontroll över mängden friskluft som kommer in. Dessutom får rummen ungefär samma mängd uteluft oavsett om det är fönster på glänt och öppna innerdörrar. I ett FTX-system är luften förvärmd och har luftfilter, vilket gör det möjligt att styra kvaliteten på luften som kommer in.

Vill du veta mer om filter och hur de fungerar? Läs mer här!

Idag är systemet både effektivt och tyst. Det finns gott om studier som visar att en installation av FTX-system ger både låg energianvändning och bra inomhusklimat.

Hur vet jag om jag har FTX-system hemma?

Har du inga ventiler som går direkt ut i det fria? Då har du troligtvis ett från- och tilluftssystem.

Här kan du se en film som jämför FX med FTX.

HÄR KAN DU LÄSA SVENSK VENTILATIONS RAPPORT OM FX I JÄMFÖRELSE MED FTX.

Geo-FTX

Klimatförändringar ställer nya krav på våra bostäder. Det blir varmare somrar och mer extrema väderförhållanden. En bättre form av FTX är Geo-FTX, som är en vidareutveckling av systemet – något som behövs i framtiden. Geo-FTX är nämligen en lösning för svalare bostäder under varma somrar.

Geo-FTX använder borrhål i marken där vätska cirkulerar från/till ett batteri som sitter före värmeväxlaren i ventilationsaggregatet. Det ger fördelar både under vinter- och sommartid:

  • Sommartid, när marken är kallare än luften utomhus, kyler och avfuktar vätskan uteluften innan den tas in i fastigheten. Den uppvärmda vätskan lämnar sedan värmen i marken och borrhålen återladdas inför vintern.
  • Vintertid är därför marken varmare och kan förvärma luften, så att effektiviteten höjs och minskar energianvändningen.