Bra luft i klassrummet ger 30 procent bättre studieresultat

Svagaste eleverna drabbas värst om luften är dålig, men rätt temperatur och luftkvalitet i klassrummet höjer elevernas prestationsförmåga med 30 procent. Det visar en fältstudie som forskaren David Wyon vid Danmarks Tekniska Universitet, DTU, har gjort. Studierna visar också att det är de svagaste eleverna som är de största förlorarna om luften är dålig.

Det skulle vara lönsamt för landet att satsa mer pengar på ett bättre inomhusklimat i våra klassrum. Eleverna skulle prestera mer och nå bättre resultat, samtidigt som de inte skulle behöva tillbringa lika mycket tid i skolan. Det innebär samtidigt minskat behov av lärare, eftersom inlärningen skulle gå snabbare, säger David Wyon, forskare och gästprofessor vid DTU i Köpenhamn. Han bodde i Sverige under 28 år och berättar att han redan på 1970-talet gjorde forskning kring hur inomhustemperaturen i svenska klassrum påverkade resultaten. Då gjordes studierna i samarbete med Malmö Lärarhögskola och David var nyanställd vid Statens Institut för Byggnadsforskning.
– Resultaten då var desamma som nu, säger David och berättar om fältstudier som DTU gjorde för några år sedan vid en skola på Själland med sammanlagt 300 elever i åldern tio till tolv år.

Experimenten gjordes på uppdrag av ASHRAE, den amerikanska VVS-tekniska föreningen, med syftet att se hur lufttemperatur och uteluftstillförsel påverkade prestationerna. Vare sig lärare eller elever visste om att de ingick i en studie. Skolan hade, som de flesta andra skolor, klassrummen i söderläge med stora glaspartier och bra ljus, samt en utomhusluft som var ren eftersom skolan låg nära havet. En lufttemperatur på 20 grader i klassrummet upplevde eleverna som precis lagom. Steg den till 25 upplevdes det bara som lite för varmt.
– Normalt låg inomhustemperaturen på 23,5 grader. Vi tog ned den till 20 grader och vår forskning visade att för varje grad vi sänkte temperaturen, förbättrades prestationerna med 3,5 procent. Om vi utgår från att temperaturen en riktigt varm sommardag kommer upp i 30 grader i ett klassrum, så sjunker prestationsförmågan med 35 procent hos eleverna, berättar David Wyon.

Bättre luft – bättre resultat

Del två av fältstudien satte fokus på luftkvaliteten och lufttillförsel i klassrummet.
– Eleverna var inte krävande, men de märkte omgående skillnad mellan den vanliga luften och när vi tillförde mer luft. Efter skoldagen tog vi dit vuxna försökspersoner och 40 procent uppgav att luften var oacceptabel i vårt referensklassrum, medan under 20 procent sa samma sak om andra klassrummet där vi tillfört mer luft. Då ska vi veta att det bättre klassrummet hade luft där koldioxidhalten bara nådde upp till 800 ppm. 1 000 ppm brukar räknas som gränsen för en acceptabel luftkvalitet. Lufttillförseln påverkade också prestationerna på ett radikalt sätt.
– Om vi ökade lufttillförseln från 2,5 liter per sekund till 10 liter per sekund, ökade elevernas prestationsförmåga med 29 procent. Varje fördubbling av ventilationen gav 14.5 procent bättre resultat. Slutsatsen är alltså självklar – mer och bättre lufttillförsel i klassrummen, ger också bättre studieresultat, betonar David Wyon. En annan viktigt faktor är att dålig luft drabbar de svagaste eleverna värst.
– Elever med god inlärningsförmåga klarar sig ganska bra om luften är dålig, men de svagare fick det ännu värre när luften var sämre.

Vad är viktigt att tänka på ur ventilationshänseende vid nybyggnation av skolor?
– Man måste välja bygg- och inredningsmaterial vars emissioner inte försämrar luftkvaliteten och inte förlita sig på att öppningsbara fönster garanterar bra luftkvalitet. Det gör de bara om de öppnas, och vår studie visade att klassrumsfönster bara öppnas ibland för att minska övertemperaturer, men inte för att förbättra dålig luftkvalitet. Man vänjer sig snabbt vid dålig luftkvalitet, men de negativa effekterna kvarstår. Samma sak med övertemperatur. Man vänjer sig snabbt och kroppen klarar av det, men skolarbetet blir lidande.

Text: Mikael Svensson

Denna artikel fanns med i Svensk Ventilations tidning AER Nr 1/2015