Jämförelse av FX- och FTX-system för ventilation av flerbostadshus

Utgiven 16 mars 2018 000 https://www.svenskventilation.se/publikation/jamforelse-av-fx-och-ftx-system-for-ventilation-av-flerbostadshus/

Sammanfattning

Ventilation av flerbostadshus utförs normalt med antingen FX-system eller FTX-system och i denna rapport har systemen jämförts med varandra avseende olika aspekter som systemuppbyggnad, komplexitet, robusthet, luftkvalitet, underhåll och energiekonomi.

FX-systemet har frånluftsaggregat med filter, återvinningsbatteri och fläkt, som normalt placeras i fläktrum på vind. Frånluft evakueras ut från lägenheternas bad, WC och kök och uteluft tas, i denna jämförelse, in via uteluftsdon placerad bakom radiator. Uteluften kan filtreras via ett filter bakom radiatorn. Värme ur frånluft tas tillvara via en värmepump normalt placerad i undercentral i källare.

För att uteluft ska kunna sugas in till varje FX-ventilerat sovrum krävs att undertrycket i sovrummen relativt uteluften är tillräckligt stort. Om exempelvis ett fönster öppnas i ett annat sovrum kommer ventilationen av övriga rum att halveras även om sovrummet med öppet fönster har dörren stängd. Genomförda mätningar visar att uteluftflödet i ett sovrum för två personer varierar mellan 2,2 till 6,2 l/s för provade driftfall medan luftflödet i FTX-byggnadens sovrum är relativt konstant vid 10 l/s oavsett provat driftfall.

Mätningar av koldioxidhalter i sovrum visar också på högre halter i sovrummet med FX-system jämfört med motsvarande sovrum med FTX-system.

 

Speciellt viktigt vid FX-system är också att uteluftsfilter i uteluftsdonet byts ofta, minst en gång per år. Annars ökar undertrycket i lägenheten och uteluften tas i stället in via de otätheter som alltid finns i byggnader.

Systemuppbyggnaden för ett FX-system är enklare vad avser ventilationssystemet jämfört med ett FTX-system som kräver ett mer omfattande tilluftssystem. Filterbyte i FTX-systemet är dock enklare eftersom samtliga filter sitter i luftbehandlingsaggregatet. I ett FX-system med 30 lägenheter kan det behövas bytas filter i 120 uteluftsdon förutom filtren i frånluftsaggregatet.

På rörsidan blir dock FX-systemet mer komplicerat jämfört med FTX-systemet. Värmesystemets radiatorer blir större eftersom de ska klara såväl värmebehovet för transmission som det för ventilation. I undercentralen tillkommer värmepumpar, cirkulationspumpar för värme, kyla och varmvattenackumulering. Dessutom tillkommer flera trevägsventiler. Det ställs därför högre krav på den/de drifttekniker som ska handha systemet.

Skillnader i energipris/kWh för el och fjärrvärme medför också att det kan vara mer lönsamt att under lågpristid, vår, sommar och höst stänga av värmepumparna och enbart utnyttja fjärrvärme. Under lågpristid, ofta sju månader per år är det inte ovanligt att elpriset är tre till fem gånger högre än fjärrvärmepriset och då är det inte ekonomiskt lönsamt att använda värmepumparna eftersom värmefaktorn kanske ligger vid ca 2,5 till 2,7. Men om värmepumparna stängs av under dessa sju månader för att minimera energikostnaden är risken stor att man inte når det mål för låg energianvändning som planerades under projekteringsstadiet.

Införande av primärenergifaktor 1,6 för el i Boverkets byggregler innebär att all fastighetsel skall räknas upp med 60 %. Detta gör att FX-system med eldrivna värmepumpar får svårare att hävda sig i jämfört med FTX-system, där värmeproduktionen uteslutande sker med fjärrvärme med primärenergifaktor 1,0. Boverket kan dock eventuellt komma att uppdatera dessa primärenergifaktorer till andra värden.

Sammantaget visar resultaten i denna utredning att FTX-systemens andel sannolikt kommer att öka framöver eftersom FX-systemen bedöms få svårare att klara framtida krav på energiprestanda och luftkvalitet.