Bostadsradon – ett folkhälsoproblem

Med närmare en halv miljon bostäder över nuvarande gränsvärde och cirka 500 fall av lungcancer per år till följd av detta kan bostadsradon liknas vid ett folkhälsoproblem. Radon i svenska bostäder är en stor – och i många avseende underskattad – hälsorisk. Efter rökning är det den vanligaste orsaken till lungcancer. Ju högre halter av radon desto större är risken att drabbas av lungcancer, framhåller Lars Barregård.

Som professor och överläkare vid Miljömedicinskt Centrum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har han på nära håll studerat riskerna med att vistas i miljöer där det förekommer radon. På uppdrag av Socialstyrelsen har han också varit ytterst delaktig i en undersökning kring hur många cancerfall som skulle kunna undvikas om alla bostäder med radon åtgärdades till en halt under 200 bequerel per kubikmeter (Bq/m3) samt om alla bostäder inom intervallet 100-200 Bq/m3 åtgärdades till en halt under 100 Bq/m3.

Större allvar

Syftet med undersökningen var att göra en bedömning kring konsekvenserna om Socialstyrelsen skulle sänka dagens riktvärde för bostadsradon från 200 Bq/m3 till 100 Bq/m3 enligt en rekommendation från WHO.

– Att sänka riktvärdet enligt det förslag som vi undersökte på uppdrag av Socialstyrelsen skulle onekligen spara en hel del fall av lungcancer varje år. Om medelhalten av bostadsradon i intervallet 100-200 Bq/m3 skulle sänkas till medelhalten inom intervallet 50-100 Bq/m3 skulle cirka 50 fall av lungcancer kunna förhindras varje år. En sänkning av radonhalten i bostäder med över 200 Bq/m3 till under 100 Bq/m3 skulle sannolikt medföra upp till 150 färre fall av lungcancer per år.

– Detta är siffror som definitiv borde tas på större allvar. Inte minst med tanke på hur många människor som bor i fastigheter med radonhalter över nuvarande riktvärde, konstaterar Lars Barregård.

Fördubblad risk

Radon i bostäder har sitt ursprung från tre olika källor. Främst genom markradon som sugs upp genom håligheter och sprickor i grunden till hus som är uppförda på radonhaltiga grusåsar eller uranrik berggrund. En annan orsak till bostadsradon är användandet av blåbetong som byggmaterial. Blåbetong tillverkades mellan 1920 och 1975 och beräknas finnas som byggmaterial i totalt cirka 400 000 svenska bostäder. En viss del av det radon som finns i bostäder transporteras via hushållsvattnet från egna bergsborrade brunnar där det sedan frigör sig och blandas med inomhusluften.

– Närmare 500 000 bostäder bedöms idag ha radonhalter över det nuvarande riktvärdet på 200 Bq/m3. Ju högre halter, desto större risk att drabbas av lungcancer. Att bo i ett hus med 700 Bq/m3 innebär en fördubblad risk att drabbas av lungcancer jämfört med 100 Bq/m3, säger Lars Barregård.

Text: Mikael Bergkvist