Bättre ventilation och byggmaterial skulle ge en hälsosammare vardag

Bra ventilation i kombination med byggmaterial som är fritt från fukt och föroreningar skulle göra vår inomhusmiljö både behagligare och mer hälsosam. Det har flera olika studier visat.

Johnny Lorentzen, docent vid Institutet för miljömedicin på Karolinska institutet, har studerat hälsoeffekter av föroreningar som kan kopplas till fuktskadat byggmaterial. Han har bland annat studerat hur klorfenoler, som förekom i träskyddsmedel från mitten av 50-talet och fram till slutet av 70-talet, reagerar när medlet utsätts för fukt och omvandlas till mögelluktande kloranisoler.
– Mögellukt i ett hus från den tidsepoken kan vara just kloranisoler som människor kan uppfatta trots att halterna oftast är extremt låga, säger Johnny Lorentzen och fortsätter:
– Kanske kan enbart upplevelsen av dålig inomhusluft väcka obehag och stress som påverkar hälsan, särskilt om det finns en föreställning om att lukten innebär en risk. Detta skulle kunna vara en delförklaring till att människor kan må sämre i fuktutsatta byggnader, exempelvis astmatiker och allergiker. Mätningar har visat att halterna av föroreningar i luften generellt är väldigt låga, så det är svårt att förklara besvären på andra sätt, men här behövs mera forskning. Oavsett är det viktigt att få bukt med fukt eftersom det finns vetenskapliga belägg för att människor kan må sämre i fuktutsatta byggnader.
Utöver att åtgärda själva fuktproblemet behövs en god ventilation inomhus för att må bra, menar han vidare.

Effektivare filtrering

Pawel Wargocki, docent vid Danmarks Tekniska Universitets centrum för inneklimat och energi, har studerat hur föroreningar i byggmaterial ger sämre luftkvalitet och om det är möjligt att ventilera bort dessa.
– Studier som jag deltagit i visar att ventilationen skulle behöva fördubblas flera gånger för att det ska märkas någon skillnad, vilket skulle vara tekniskt omöjligt. Ökar man ventilationen finns också risk för att man får in mer föroreningar från uteluften. För att förbättra luften med mer ventilation krävs därför effektivare filtrering.
Skulle ventilationen kunna minskas om föroreningarna i byggmaterialet försvinner?
– Det beror på vilka krav man har på luftkvaliteten, men generellt inte eftersom det finns andra föroreningar som måste ventileras bort. Jag tänker på föroreningar som produceras av oss människor när vi rengör, lagar mat och så vidare. Det finns också kemiska transformationer och reaktioner i luften som ventilationen måste ta hand om. Sammanfattningsvis är det en kombination av material utan föroreningar och bra ventilation som ger bra luftkvalitet inomhus. Då elimineras risken för obehag och hälsoproblem som kan gå ut över vårt arbete och vår inlärningsförmåga.
Lars Ekberg är docent i installationsteknik vid Chalmers tekniska högskola, och är verksam vid CIT Energy Management AB, Göteborg. Han forskar kring ventilationslösningar och har fastnat för två studier som innebär nya rön beträffande hur mängden koldioxid i ett rum påverkar vår tankeförmåga.
I de studier som gjorts på testlabb i USA fick försökspersonerna kliva in i en kammare och utföra mentalt krävande arbetsuppgifter. Först i ett rum med normal luftgenomströmning, sedan i ett rum där man tillförde ren koldioxid från en flaska och därmed ökade koncentrationen.
– Studien visade att försökspersonerna tog sämre beslut med mer koldioxid i rummet. Slutsatsen av detta skulle kunna vara att rekommendationen från Arbetsmiljöverket, att mängden koldioxid i ett rum inte varaktigt bör överstiga 1 000 ppm (parts per million), i själva verket skulle behöva skärpas. Men man ska inte dra förhastade slutsatser av två undersökningar som gav samma utfall, menar Lars Ekberg.

PVC-gifter i damm

Damm innehåller hormonstörande ämnen av kemikalier som tillkommit i vår miljö under de senaste hundra åren menar Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet. Han menar att risken med dessa ämnen kan vara underskattade.
– Hormonstörande ämnen läcks från produkter och material i vår omgivning, och vi kan finna dem i födan. Men också i den omgivande miljön, alltså i damm och luft inomhus. Det innebär att dessa ämnen också når oss genom inandning och/eller upptag genom huden, säger han.
Forskning vid Karlstads universitet har bland annat visat att om man har PVC-golv i bostaden är urinhalten av BBzP-metaboliter högre för gravida kvinnor och barn jämfört med om man inte har sådant golvmaterial. Samma studier har också visat att BBzP är högre i inomhusdamm om man har PVC-golv.
– Och det finns studier som visar att en högre halt BBzP i inomhusdamm kan kopplas till högre urinhalter hos gravida kvinnor. Sammantaget finns därmed underlag för att dammet kan spela en roll i sammanhanget.

Text: Mikael Bergkvist

Denna artikel fanns med i Svensk Ventilations tidning AER Nr 1/2016