Gränsvärde på arbetsplatser hamnar i ny strålskyddslag

Ett nytt strålskyddsdirektiv från EU innebär att inga arbetsplatser får ha mer än 300 Bq/m3. I Sverige innebär det att vårt nuvarande gränsvärde på 200 Bq/m3 som årsmedelvärde kommer att skrivas in i den nya strålskyddslagen som ett referensvärde på arbetsplatser.
Målet är alltså att alla arbetsplatser ska ha en radonhalt på max 200 Bq/m3. Den nya lagen ska träda i kraft senast februari 2018 och det är första gången radon nämns i strålskyddslagen. En lag som inte minst välkomnas av Svensk Radonförening som menar att radonfrågan nu får ett nytt fokus efter att ha hamnat i bakvattnet en tid.
– Med det här nya EU-direktivet måste hela den svenska strålskyddslagen skrivas om och troligtvis blir det Strålsäkerhetsmyndigheten som får driva ärendet. Därmed är det också fastlagt att radon är farligt, vilket vi har sagt i många år, säger Dag Sedin, ordförande i Svensk Radonförening.
Det nya EU-direktivet säger att högsta tillåtna radonförekomst får vara 300 Bq/m3, men att det är nationella gränsvärden som gäller så länge dessa inte är högre. Eftersom det svenska gränsvärdet är 200 Bq/m3 är det vad som kommer att gälla i Sverige. Samtidigt kommer det också införas en ny referensnivå för strålning på arbetsplatsen på 6 mSv effektiv dos.
– Det är vid den nivån man måste rapportera till SSM. Vid 20 mSv per år stängs arbetsplatsen av från vidare jobb, säger Dag Sedin.
Remiss på nytt lagförslag kommer troligtvis i sommar och beslutet om hur lagen ska se ut måste vara klart i god tid innan EU-direktivet träder i kraft, vilket innebär att beslutet bör tas under 2017.
Det blir en stor och omvälvande förändring menar Dag Sedin.
– Jag tror inte politikerna riktigt förstått konsekvenserna av lagen och att det blir kommunerna på uppdrag av länsstyrelsen som ska sköta tillsynen på arbetsplatserna. Det betyder att en miljöinspektör har till uppgift att mäta radonhalten. Hittills har en del kommuner inte brytt sig alls om radontillsyn, medan andra har varit duktiga. Linköping är ett bra exempel, där har man mätt radonhalten på flera av kommunens skolor och daghem.

Företagen intresserade

Även om radonfrågan inte fått så stor uppmärksamhet i politiken på sistone, så har den i stället fått det inom ventilationsbranschen.
– Många företag vill kunna mäta radonförekomsten i en fastighet och koppla åtgärder till ventilationslösningen. Det är glädjande, menar Dag Sedin.
Mindre glädjande tycker han det är att myndighetskontrollen av radonmätning försvann i och med att radonbidraget slopades. Den fastighetsägare som tidigare vidtog åtgärder, var tvungen att skicka in årsmedelvärdet till länsstyrelsen för att få bidrag.
– Eftersom det inte finns något radonbidrag längre, finns heller inget uppdrag för myndigheterna att kontrollera mätvärden. Privatpersoner som gör radonåtgärder får förlita sig till entreprenörernas mätningar och kontroller. Därför arbetar vi aktivt med utbildning av företag som arbetar med radonsanering för att mätningar ska bli korrekta.

Detta är en effektiv dos:
När människor utsätts för joniserande strålning är det oftast frågan om mycket låga stråldoser. De skador som då kan uppstå är i första hand uppkomst av cancer och ärftliga skador. När man i strålskyddssammanhang önskar uppskatta risken för sådana skador måste man ta hänsyn till att sannolikheten för dessa skador är olika i olika organ. Därför har man beräknat så kallade organviktsfaktorer. Genom att multiplicera den ekvivalenta dosen i varje organ med organviktsfaktorn och summera över alla organ får man den så kallade effektiva dosen.

FAKTA OM Svensk Radonförenings undersökning

Resultatet av den enkätundersökning som Svensk Radonförening gjorde 2012 bland landets kommuner. 68 procent av kommunerna besvarade enkäten:

• Två miljoner radonmätningar bör göras innan 2020 för att miljömålen ska uppnås, det vill säga 260 000 per år. Nuvarande takt är på cirka 80-90 000/år.
• Kommunerna saknar troligen kännedom om cirka 400 000 bostäder som överstiger riktvärdet på 200 Bq/m3.
• I hälften av Sveriges kommuner känner man till 15 procent eller färre av de mätningar som borde göras innan 2020.
• Appliceras resultatet på riket är endast 22 procent av de mätningar som borde vara gjorda 2020 i dag kända av kommunerna.
• Endast 53 procent av landets kommuner ställer krav på ägarna till flerbostadshus. Av de övriga planerar knappt hälften att skärpa kraven på ägare till flerbostadshus. Den innebär att 26 procent av landets kommuner inte ställer, eller planerar inte att ställa krav på ägarna till flerbostadshus vad gäller radonmätningar. Sedan 2012 har det gjorts cirka 100 000 mätningar per år.

Text: Mikael Svensson

Denna artikel fanns med i Svensk Ventilations tidning AER Nr 1/2016