Lyckad totalrenovering av anrik skola

När Karolinska gymnasiet i Örebro skulle genomgå en mycket nödvändig renovering var det många som oroade sig för att traditionstyngda ”Karroandan” skulle försvinna. Men de oroade sig i onödan. Elever och lärare är mycket eniga, den unika andan och charmen fanns kvar när de flyttade tillbaka höstterminen 2015 – plus en massa ny teknik och modern standard på alla installationer.

Karolinskas huvudbyggnad är från 1832 men skolan har troligen anor ända från slutet av 1200- talet. Andreas Gustafsson, planerare på skolan, släpper in mig genom den låsta huvudentrén. Han berättar att samtliga dörrar in till skolan är låsta för att skapa trygghet, och att studenterna är utrustade med personliga nyckelbrickor. Vi går en trappa upp till det före detta rektorsrummet som byggts om till ett modernt konferensrum. På väggarna hänger porträtt av skolans samtliga rektorer sedan 1832. Genom de stora fönstren syns Örebro slott tvärs över Olaigatan. Vid ett av borden sitter Ellena Josefsson som går tredje året på naturvetenskapsprogrammet och Ola Åkerlund, musiklärare och programledare estetiska programmet. Tillsammans med Andreas berättar de om skolan, dess traditioner och resultatet av renoveringen. Andreas pekar på en vit dosa i taket.

Närvarostyrd ventilation

– Närvarogivaren är det enda man ser av ventilationen, säger han. Men vi märker stor skillnad på luften, den är bra i alla rum på hela skolan. Klassrum och grupprum har närvarostyrd ventilation och givaren är kopplad till intelligenta spjäll som anpassar flöden och temperatur efter hur många som vistas i lokalerna. Korridorer och andra allmänna utrymmen har fast flöde.
– Jag hann gå ut ettan innan de stängde för renovering och skolan har verkligen blivit fräsch och fin efter ombyggnaden. Jag var lite rädd att de skulle renovera bort Karroandan men de har verkligen gjort ett bra jobb. Jag kände direkt att ”Det här är Karro” när vi flyttade tillbaks till höstterminen, säger Ellena Josefsson. Ola Åkerlund och Andreas Gustafsson instämmer och säger att det kommunala fastighetsbolaget Futurum och totalentreprenören NCC gjort ett bra jobb.
– De har byggt om med känsla och kvalitet, säger de.
Moderniseringen av Karolinska gymnasiet omfattar renovering av sju byggnader. Dessutom har man byggt en helt ny elevrestaurang och ett specialanpassat hus för estetiska programmet, med bland annat avvibrerade golv i musiksalarna. Den äldsta byggnaden på området, ett byggnadsminnesförklarat stall från 1750, är den sista som färdigställs. Efter sportlovet i år ska Språkintroduktion för nyanlända flytta in. Den vackra aulan i huvudbyggnaden är värd ett eget kapitel. Den har 270 platser och fungerar både som tentasal och som sal för uppträdanden.

VAV-styrt i aulan

– Förut var man helt slutkörd efter en och en halv timme, nu kan man sitta ett helt prov på tre timmar utan att bli trött, berättar Ellena.
Förklaringen till det är aulans helt nya ventilation. Tidigare kom tilluften in vid scenen längts fram i aulan och flödet räckte inte till för att ge bra luft längst bak i lokalen. När den nya ventilationen skulle installeras fick ventilationsentreprenören antikvariesakkunnigs tillstånd att dra tilluft även till den bakre delen av aulan. Det löstes snyggt genom att man lät tilluftskanalerna mynna ut i ett utsirat ventilationsgaller i väggen längst bak. Gallret är en exakt kopia av ett ventilationsgaller som hittades när man rev en innervägg i en annan del av byggnaden. Tilluft kommer också in under scenens främre kant, medan frånluften förs ut centralt i undertaket. Ventilationen i aulan är VAV-styrd av temperatur och luftkvalitet som mäts utifrån VOC (Volatile Organic Compound, lättflyktiga organiska föreningar). Det finns även möjlighet till forcering om det skulle behövas. De nya åtgärderna löste den tekniska utmaningen att få ett tillräckligt stort luftflöde i lokalen (maximalt 2 000 l/s).
Ombyggnaden av all ventilation i hela skolan var en central del i projektet. Totalt har tio nya FTXaggregat med tillhörande kanalsystem installerats. I huvudbyggnaden fick man inte ändra taket, därför var man tvungen att behålla och renovera de två äldre FTX-aggregat som stod där. De har istället fått effektivare fläktar och ny styrutrustning.

Anrika traditioner

Åter till Ellena, Ola, och Andreas som berättar att undervisningen bedrivs i programspecifika hus och att alla byggnader på skolan har egna namn. Naturprogrammet har sin undervisning i Sibirien och estetiska programmet i Olympos, restaurangen finns i Karrotten. De flesta av namnen har gamla traditioner men nybyggda Olympos fick sitt namn efter en omröstning bland eleverna. Det finns många fler traditioner i skolan än namn på byggnader. Jag frågar Ellena som vet det mesta om skolans traditioner eftersom hon sitter i elevkårsstyrelsen.
– Man får bara gå in, och ut, genom huvudentrén en enda gång; När man böjar och när man tar studenten (det finns ingångar på baksidan av huset). På studenten ska man också kasta sitt champagneglas i fontänen på Nybyggnaden och om man lyckas ta sig in i biologiska museet ska man också rida på myskoxen som står där (den slitna pälsen på ryggen vittnar om att många studenter lyckats), berättar hon. Det finns många fler traditioner att lyssna till men istället berättar Andreas att skolan använder den moderna digitala lärplattformen, itslearning. Alla elever är utrustade med Mac lånedatorer och samtliga klassrum har en projektor som lätt kan kopplas in av lärare eller elever vid undervisning och redovisning.
– Förutom Karroandan var det ett var skälen till att jag valde skolan, jag skriver mycket bättre på dator, säger Ellena.
– Jag är stolt över skolan, både över dess traditioner och hur vi arbetar i dag, säger Ola Åkerlund innan Andreas tar mig med på en rundvandring i skolan.
Några trappor upp tittar vi in i en formsal som får mycket ljus från stora takfönster. Läraren lämnar eleverna en stund och visar nöjt upp den nya keramiksalen och glasyrsalen som ligger intill och som båda har tidsstyrd forcering av ventilationen. Ner igen, genom biblioteket och ut på gården till det nybyggda Olympos. Där tittar vi in i några ensemblesalar. I en av salarna komponerar några elever en egen låt. I korridoren fotograferas det porträtt. Vi tar oss vidare till det anrika biologimuseet vars samlingar sträcker sig långt tillbaks i tiden. Och mycket riktigt, myskoxen är väldigt sliten på ryggen.
– Vi har fått anslag för att anställa en konservator som ska rusta samlingarna, berättar Andreas.
Vidare till gymnastiksalen, kallad Bollhallen, som är en av Sveriges äldsta. Högt upp på ena kortväggen sitter stor relief av gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling. På väggen nedanför finns en stor vacker väggmålning. Tilluften kommer genom två tygstrumpor som sträcker sig över hela salens längd.

Ombyggt med känsla och kvalitet

Överallt där vi går vittnar snickerier och andra detaljer om att man lagt stor möda med att bevara byggnadernas ”själ” och inte tagit några genvägar utan byggt om med känsla och kvalitet.
Vi passerar ytterligare en gymnastiksal som är inrymd i en gammal ridskola innan vi kommer till den helt nybyggda restaurangen. Vi får ett par snabba ord med restaurangchef Raimo Kankaanpää som är mitt uppe i lunchrusningen, tre varmrätter och 800 portioner ska serveras på kort tid.
– Vi har fått en fantastiskt fin restaurang. Köket är toppen, ventilationen fungerar jättebra i både kök och matsal, säger han innan han skyndar in i köket igen. I matsalen träffar jag Bengt Asplund, teknisk chef, Futurum, som tar över resten av rundvandringen. Det han inte vet om ombyggnaden av ”Karro” är inte värt att veta. Bengt har fungerat som både projekt- och byggledare under hela projektet.
– Tack vare att vi fick stänga skolan under ett år kunde vi genomföra en riktig renovering, säger han.
Underhållet var eftersatt, många installationer var gamla och man levde inte upp till dagens krav på luftomsättning, antal elevtoaletter, och mycket annat. Skolan hade också brandutrymningsbrister.
– Totalentreprenören NCC Construction har gjort ett bra jobb. Och ventilationsentreprenören har varit uppfinningsrik och kommit med många bra speciallösningar för att kanalerna skulle få plats. Det har varit en utmaning för installatörerna som, liksom alla andra yrkesarbetare, fått lösa väldigt mycket på plats. Renoveringen av de gamla byggnaderna ställde höga krav på både fackkunskap och idérikedom hos alla inblandade.

Halverad energiförbrukning

Förutom helt ny ventilation har man bytt ut alla VVS-anslutningar från stomnätet, byggt en helt ny undercentral, isolerat kulvertar, byggnaderna har fått en ny klimatskärm, nya radiatorer och samtliga fönster har fått treglaskassetter.
– Tillsammans räknar vi med att de här åtgärderna halverar skolans energiförbrukning, säger Bengt Asplund nöjt.
Något som var mindre roligt var att man vid rivningen hittade hälsofarlig stenkolstjära (rest från gasproduktion) som använts i flera av byggnaderna vid en tidigare renovering. Den hade både använts som fyllning i bjälklag och som isolering på väggar, och var både dyr och utmanande att få bort. Man stötte även på blåbetong och flera andra byggnadstekniska brister som man inte väntat sig. Särskilt i Stallet ställde stenkolstjäran till stora problem. Där var man tvungen att bygga dubbla innerväggar för att kunna ventilera bort de hälsofarliga ämnena.
– Stallet är dessutom byggnadsminnesförklarat både interiört och exteriört så vi har haft ett nära samarbete med länsantikvarien för att lösa problemet med hur vi ska kunna gå in med moderna installationer på ett varsamt sätt i byggnaden, säger Bengt.
Vi tittar in Stallet där elektriker och målare är i full färd med att avsluta renoveringen. Om några veckor ska det vara full aktivitet här. Bengt Asplund pekar på det vackra välvda innertaket i rummen på övervåningen. Där syns nya vitmålade ventilationskanaler och don samt de vid renoveringen framtagna taklanterninerna som släpper in en blekt eftermiddagsljus.
– Jag är stolt över projektet, vi har nått mål för tid, kvalitet och funktion. Karolinska gymnasiets gamla byggnader är moderniserade till dagens standard – och vi har samtidigt lyckats bevara de byggnadshistoriska detaljerna och den anrika Karroandan, avslutar Bengt Asplund.

FAKTA Ny ventilation
Tio av tolv ventilationsaggregat är helt nya, två har renoverats. Samtliga aggregat har värmeåtervinning med roterande växlare. I alla lärosalar och grupprum finns VAV-system med styrning på närvaro, maxtemperatur och luftkvalitet (VOC – Volatile Organic Compound). Styrning och övervakning är kopplade till fastighetsägarens system.

Text: Mats Åsman

Denna artikel fanns med i Svensk Ventilations tidning AER Nr 1/2016