Ny FTX-ventilation sparar mest när hyresfastighet energirenoveras

300 000 bostäder byggda under miljonprogrammet är i akut behov av renovering. Genom att samtidigt förbättra husens energiprestanda går det att sänka energiförbrukningen med hela 44 procent. Det visar en nyligen framlagd doktorsavhandling vid Linköpings universitet.

Doktoranden Lina La Fleur har följt renoveringen av ett flerbostadshus och även gjort analyser av hus byggda under olika perioder,

– Ny ventilation med till- och frånluft och värmeåtervinning var den åtgärd som sparade mest energi i den renovering jag studerade, säger hon.

Det aktuella huset finns i centrala Linköping och förvaltas av kommunala Stångåstaden. Det byggdes 1961 och hade fram till renoveringen mekanisk frånluftsventilation. Tolv små lägenheter innebar många utsugspunkter i förhållande till boytan och därmed jämförelsevis hög luftväxling.

Byggnaden drog inte uppseendeväckande mycket energi, men Stångåstaden valde ändå en genomgripande energirenovering. Tre åtgärder genomfördes: tilläggsisolering av vind och fasad, byte av fönster och ny FTX-ventilation.

– Ventilationen svarade innan renoveringen för mer än halva värmeförlusten. Ny ventilation halverade den, berättar Lina.

Tillsammans med övriga åtgärder minskade energiförbrukningen i fastigheten med 44 procent. Med 40 års avskrivning och dagens energipriser är det ändå tveksamt om renoveringen lönar sig. Men i det här fallet gjordes insatserna delvis inom ramen för normal renovering.

– Ur ett samhällsperspektiv finns det andra viktiga fördelar, säger Lina.

Det aktuella huset har fjärrvärme. I snabbväxande Linköping betyder sänkt förbrukning i befintligt bestånd att kapacitet frigörs för nya byggnader. Samtidigt innebär minskad toppeffekt att fjärrvärmenätet inte belastas lika hårt under årets kallaste dagar, vilket sänker behovet av spetsvärme från olja.

En annan fråga är om man ska renovera befintliga fastigheter eller riva och bygga nytt. Svaret är att det i många fall lönar sig att renovera och att äldre fastigheter kan bli lika energisnåla som nybyggda.

De boende i fastigheten fick svara på enkäter före och efter renoveringen. Av svaren framgår att inneklimatet har blivit bättre, särskilt vintertid, med mindre drag och jämnare temperatur.

Lina har även analyserat olika flerbostadshus byggda från 1940 fram till 1970-talet. Energirenovering sänker förbrukningen rejält, oavsett årgång, men det finns skillnader, till exempel att äldre lägenheter har högre i tak och därmed större luftvolym. Därför måste åtgärderna anpassas till varje objekt.

Den lägst hängande frukten är isolering av vind, men den relativt billiga åtgärden är i många fall redan genomförd. Den insats som ger mest besparing är vanligen ny FTX-ventilation.

Lina La Fleur fortsätter sin forskning och ska gå vidare till energibesparing i offentliga lokaler som vårdinrättningar och skolor.

Den inledande uppgiften om att 300 000 bostäder akut behöver renoveras är hämtad ur rapporten ”Renoveringskompetens”, presenterad 2018 av Installatörsföretagen och Sveriges Byggindustrier.